Tänkte dela med mig av min förlossning, hur jag upplevde det hela.

 

Det började på Onsdagen den 10/9 vid 19 tiden på kvällen. Jag började få lite små mensvärkar som ändå var starka som började komma med jämna mellanrum. Vid 12 tiden på natten hade smärtan ökat och jag fick riktiga kramper i magen, försökte slappna av så gott jag kunde när dom kom och det gick rätt så bra. Gick på toa vid 02 tiden och då kom det lite ljusrosa blod. Ringde till förlossningen och dom sa att jag skulle ta 2 Alvedon och avvakta. Somnade vid 04 på morgonen och vaknade vid 07 igen. Kunde inte sova överhuvudtaget och hade fortfarande värkar men dom kom väldigt glest. Bestämde mig för att ta en promenad med hunden. Under promenaden på 15 min fick jag 3 värkar som jag var tvungen att stanna upp på och andas igenom. När jag kommit hem så satte jag mig ute en stund och ringde förlossningen igen då det började avta och jag undrade om det skulle vara så.

Under dagen försökte jag röra på mig så jag tog ytterligare en promenad med hunden och sen gick jag och plockade äpplen som hade ramlat ner i trädgården. Vid 14 ringde jag förlossningen igen och nu kom värkarna var 4:e minut men dom ville avvakta mera och jag fick åter ta 2 Alvedon. Dom där 2 alvedolnen tog jag inte! Så det var bara att vänta lite till. Värkarna som kom gjorde väldigt ont och jag fick andas igenom dom. Vid 18:00 tiden stod jag inte ut längre och ringde igen till förlossningen och tjatade att få komma in och äntligen så sa dom att jag fick komma.

 

När vi kom in ditt så tog det en 5-10 min innan det var någon som kom och då fick man lämna urinprov och sen blev jag undersökt. Det visade sig att jag var öppen 4cm och vi fick stanna kvar. Vi skulle alltså inom en tid äntligen få träffa våran dotter. Det var ett väldigt mysigt rum måste jag ändå säga.

Vid 21:00 hade dom skiftbytte och barnmorskan och uskan var super bra och trevliga. Jag började med luftgas men jag mådde för illa och blev för yr och sen kom effekten allt för sent fast jag tog innan värken kom. Så jag bad om att få EDA. BM sa till mig att jag kunde få det men ville kolla först hur öppen jag var och vid 22:00 var jag öppen 6 cm så det var inga problem. Vid 22:30-23:00 kom narkosläkaren. Min BM ville göra yterliggare än koll och på den lilla stunden hade jag öppnat mig till 8 cm men det var fortfarande okej att få EDA:n

Och gud så skönt det blev... Nu kunde jag äntligen få hämta lite kraft och dom mindre värkarna kände man inte alls. Vid 12 tiden på natten så var jag öppen helt och nu var det bara barnet som skulle sjunka ner ordentligen.

Så dom ville att jag skulle försöka att gå lite, så sagt och gjort så tog vi en promenad i koridoren. Provade att ligga på olika sätt i sängen också. Sen kom krystvärkarna och jag lovar dom känner man. Går inte att gå miste om vad dom gör. Bad kristoffer att ringa på Bm och USKA:n att nu är det dags. Det kunde även dom konstatera att det va. Jag låg redan på sidan och tyckte att det var bekvämt så jag fick ligga kvar så. Sen var det bara att krysta när värkarna kom. Tror jag tog 3*3 innan hon var ute. Det var värst när halva huvudet var ute och jag inte fick krysta längre och var tvungen att invänta på en värk. Men jäklar vilken känsla när man känner att nu kommer hela ungen ut och all smärta som gjort så ont är helt borta på sekunden.

 

Jag hade en jätte bra förlossning och jag hade den bästa BM och USKa hos mig som verkligen gjorde så att jag kände mig trygg hela vägen.