Snart så kanske....
Publicerat 2014-08-24 17:25:05 i
Allmänt
Jaha... då hade man kommit så här långt:
Nu återstår bara dom sista 5% om hon nu inte bestämmer sig för att stanna längre, vilket jag helst inte hoppas på att hon gör. Känner hormonerna i kroppen som styr och ställer och från ingenstans blir man ledsen och tårarna kan helt plötsligt bara komma. Tror inte heller att min sambon förstår hur jobbigt det faktiskt är nu. Killarna kan ju aldrig föreställa sig hur det är eller känns. Men den här känslan att alltid vara trött och känna sig helt slutkörd fast man inte gör nått. Att inte kunna böja sig ner ordentligt eller så är fan så jobbigt. Jag vill inget hellre än att hålla på i trädgården eller gå längre skogspromenader med Lotus, träna, rida ja allt igentlihen. Nu sitter man bara hela dagarna och vilar eller sover.
